Välj språk
Från en isolerad by på Sicilien till front row på världens viktiga visningar. Angelo Flaccavento är den välartikulerade italienske skribenten med en osviklig känsla för både ordval och klädval.
Aplace — Hur skulle du beskriva dig själv?
Angelo Flaccavento — Jag tror inte det är möjligt att definiera människor. En definition är blott ett försök att frysa ett ögonblick i den ständiga rörelse som är livet. Fast låt oss ändå pröva. Jag är en ständig drömmare, en utpräglad enstöring och en ytterst blyg person som trots det kan vara relativt påstridig i mina texter och i min personliga stil. Jag hyser en benhård tro på vikten av etikett och elegans. Melankoli och nostalgi är även det delar av min person. Jag har en ständigt pågående kärleksaffär med mode från tjugotalet och sjuttiotalet. Och jag är övertygad om att kombinationen etik och estetik är vägen framåt.
Aplace — Hur hamnade du i modejournalistiken?
Angelo Flaccavento — Jag kommer från en släkt som under lång tid varit involverad i handel av exklusivt mode så jag har altid haft denna värld i min direkta närhet. Jag studerade konsthistoria på universitetet och modejournalistiken blev en del av mitt liv genom rena tillfälligheter. Jag var i Paris och ringde ett telefonsamtal till redaktionen för Dutch (r.i.p) och bad om att få träffa dem. Den magnifika Rebecca Voight som vid denna tid var chefredaktör sa ”kom förbi en sväng”. På den vägen är det. Sedan följde uppdrag för Uomo Vogue, Tank och Fantastic Man.
Aplace — Du är på alla visningar runt om i Europa, men bor i en liten isolerad by på Sicilien. Hur går det ihop?
Angelo Flaccavento — Mitt arbete innebär ett ständigt resande, men det är riktigt att jag lever på Sicilien. Jag har ett behov av att isolera mig, det passar mitt inre. Och jag uppskattar det speciella perspektiv på världen som man endast kan uppnå om man emellanåt lämnar de stora metropolerna. Det ger nya insikter, styrka och en möjlighet att drömma. Med teknologins hjälp kan jag ändå vara uppdaterad och uppkopplad mot världen utanför.
Aplace — Vad hittar man i din garderob?
Angelo Flaccavento — Kraglösa skjortor. Jag är mitt uppe i en munkaktig fas. Med mitt långa skägg blir jag ibland misstagen för att vara munk. Byxor med pressveck finner man också. Två storlekar för stora och något för korta i benen. Alltid tillsammans med hängslen. Massvis med kavajer och, naturligtvis, ett oräkneligt antal flugor. Jag har också utvecklat en passion för parfym. Min samling är smått hysterisk. Jag har för övrigt just upptäckt Ortigia och är hänförd.
Aplace — Vilka herrmärken tycker du gör bra ifrån sig just nu?
Angelo Flaccavento — Tillåt mig börja med Umit Benan, hans kollektion för s/s 11 är närmast ett mästerverk. Herr Braque från Japan är också fantastisk. Jag är även omåttligt förtjust i Antonio Azzuolos perverterade version av preppy, och i Kolors dekonstruerade skäddarkonster.
Aplace — För ett tag sedan skapade du en lyckad serie teckningar på den minst lika lyckat namngivna bloggen ”Poetically punk - Drawing as a cure to horniness”. Har du nya konstprojekt på gång?
Angelo Flaccavento — Denna blogg blev relativt kortlivad. Jag använde den för mitt ”Sex Clowns”-projekt, min egen lilla hyllning till kinky, håriga kroppar och masker. När projektet tog slut avlägsnade jag bloggen från cyberrymden. Jag är engagerad i nya projekt men vet ännu inte i vilken riktning de leder mig.
Aplace — Vad gör du i höst?
Angelo Flaccavento — Jag är inte en person som gör upp planer, jag förbehåller mig rätten att ständigt vara öppen för nya möjligheter. Fast jag kommer med all säkerhet att skriva och även resa intensivt och jag ämnar dessutom leta efter en förläggare till den bok jag planlägger. Jag kommer att utforska min personliga stil ytterligare, det ser jag med glädje fram emot, att kreera stil är ett fantastiskt stimuli för hjärnan. Fast framför allt så kommer jag att tänka, känna och drömma. Det är alltid viktigast och upphör aldrig. Aldrig någonsin. /js
