Berätta för oss om Genreal Store!

Det har jäst på ett tag. Långt före pandemin kände jag mig frånkopplad från hantverkarna och maskinerna som tillverkar sakerna som vi designar. Och så upptäckte jag under vår lock-down på sommaren, resterna av den en gång så blomstrande möbelindustrin i Blomsterhåla. Faktum är att vi träffade den sista kvarvarande snickaren som hade arbetat för Carl Malmstens orginalfabrik. Han var en av få som kunde svarva några av Josef Franks mest utmanande pjäser. Jag tror att det var i det ögonblicket jag tänkte att här finns det en guldgruva.

Vad är din största inspirationskälla?

Hantverk, process och kulturell uppskattning. Jag har haft turen att ha bott i tre olika länder – Italien, Sverige och USA, samt också rest en hel del i Kina och Japan. Det finns inget mer spännande än att dra från historia, tradition och tekniker för att utforska någonting nytt.

Hur ser din kreativa process ut? 

Like a hot mess! Flera idéer utforskas simultant tills vi destillerar essensen av ett objektets syfte, funktion och visuella språk.

Hur skulle du sammanfatta kollektionen?

Det är en eklektisk blandning av användbara föremål som jag hoppas förhöjer kvoten. Jag utforskar gärna innebörden av dagliga föremål och om möjligt se var jag kan främja deras syfte. Allt material är hållbart och lokalt tillverkat med undantag från en kanna som är gjord av en mästerkeramiker i Portugal.

Ett annat objekt i kollektionen som kallas Fields 2.0, är en skärbräda som vi har uppdaterat för att göra den mer funktionell. Nu kan den även samla upp köttsaft och har en större platt skäryta – vilket gör den mer hållbar än originalet.

Vilka tekniker använder du dig av i ditt skapande?

Typologierna är eklektiska och drivs av mitt intresse för att designa med material och hantverk som vi antingen kan göra själva eller lokalt. Även om teknikerna kan verka ganska enkla, så är processen och metoden full av ständiga försök och motgångar – tidigt i processen nästan förblindades en hantverkare.

“The dovetail table” kombinerar två traditionella snickerier i ett modulben.  Först skärs “the tail” ut och sedan svarvas den med den fastställda mittpunkten för att skapa den runda cylindern. Leif som har 30 års erfarenhet på Carl Malmstens, lyckades få fram ett fantastiskt resultat som skapade ett helt nytt uttryck inom träsnickeri.

Den lilla serveringsskålen fick vi höra från en stor keramikfabrik att den skulle behöva tillverkas i två separata delar. Så då påbörjades vår egna resa för att göra den själva. Vårt verkstadsgolv såg snabbt ut som en utgrävningsplats beströdd med lerbrott och trasiga gipsformar. Att slå samman en skål och en cylinder är lättare sagt än gjort om man vill gjuta den i ett stycke, lärde vi oss snabbt. Utseendet på skålen är enkel, men jag kan försäkra er om att skenet bedrar.